Efter att jag hade gått ut gymnasiet visste jag inte riktigt vad jag ville, men en sak var jag säker på och det var att jag ville besöka Asien. Jag hade lite löst diskuterat resplaner med vänner men det blev aldrig av och en dag på jobbet kände jag bara hur längtan och frustationen gjorde mig galen. Så fort jag fick rast slängde jag iväg ett sms till pappa i förhoppning om att lyckas lura med honom på någon billig charterresa till typ Turkier. Men det gick så mycket bättre än planerat och tre månader senare var vi i Thailand, en fantastisk resa.

 

Vi bodde på ett mysigt litet hotell i Khao lak, det var en märklig känsla att ligga på stranden där, stranden där så många svenska turister fick sina liv raserade 2004. I övrigt var det ett fantastiskt mysigt område med flera barer med livemusik, väldigt lite synlig prostitution, god mat, vackra stränder och underbara människor.

 

En dag drog vi iväg på elefantridning en bit bort. Jag är lite splittrad till det här med elefantridning och jag vet inte om jag skulle göra om det med tanke på allt man hör om djurhanteringen, men det var en otroligt häftig och mysig upplevelse. 

 

Våran guide/elefantskötare var en flykting från Burma som arbetade för nästan inga pengar alls för att försörja sin fru och sitt barn. Han var en sån otrolig guide, han verkade verkligen älska att visa oss runt och han visade sådan ömhet mot elefanten. 

 

 

 

Förutom att han riskerade sitt jobb genom att låta oss fota (det kostade egentligen pengar så vi fick inte göra det där hans chef kunde se) så var han dessutom otroligt hjälpsam och fotade oss massor. Även här märktes det hur kul han tyckte det var, och nog syns det på bilderna att det ligger glädje bakom fotandet.